Stockholmsbarometern visar att huvudstadsekonomin försvagas under första kvartalet 2016. Det beror på minskad optimism bland företagen och en förvärrad pessimism bland hushållen.

Handeln agerar draglok för Stockholms näringsliv med en konfidensnivå som är mycket bättre än normalt. Tillverkningsindustrin går också mycket bra och slår konjunkturrekord under fjärde kvartalet.

Sysselsättningen ökar bland Stockholmsföretagen, främst inom handeln och inom tillverkningsindustrin. Men arbetskraftsbristen inom sektorer såsom data och bygg är ett hinder för företagen och Stockholms ekonomi.

Stockholm är Sveriges jobb- och tillväxtmotor. Utvecklingen i huvudstadsekonomin påverkar hela landet och påverkar därför hela Sveriges välstånd. Stockholm står för drygt 28 procent av Sveriges varuexport.

Stockholms hushåll blir allt mer pessimistiska och konfidensindikatorn faller med 3,5 enheter under första kvartalet 2016. Tilliten till ekonomin bland hushållen i huvudstaden är nu klart svagare än normalt.

Stockholmsbarometern försvagas med fyra enheter, den kraftigaste nedjusteringen på fyra år. Från att konjunkturen i huvudstadsregionen befunnit sig i ett bättre läge än normalt faller barometern till 101,8, vilket signalerar en nivå i linje med det historiska genomsnittet.


Vad som är utmärkande för första kvartalet är att hushållen i samtliga delar av Stockholms län för första gången sedan 2012 inter en negativ position avseende konjunkturen. I länets centrala delar förvärras pessimismen påtagligt och konfidensindikatorn faller med 5,4 enheter.

Stämningsläget i de halvcentrala delarna av länet stärks något men inte till den grad att det övergripande dystra sinnebilden förändras till det bättre.

Hushållen i de minst centala delarna av Stockholm är minst dystra men har blivit alltmer nedstämda. Konfidensindikatorn faller med 5,3 enheter till ett läge som är svagare än normalt.

En bidragande orsak till det svagare läget överlag är den påtagliga försvagningen för företag i centrala delarna av Stockholms län. Konfidensindikatorn där sjunker med drygt sex enheter ned till 103,8. Det är ett betydande fall, även om läget fortsatt är starkare än normalt.

Företagen i de halvcentrala delarna av länet justerar ned sin tilltro och konfidensindikatorn faller som ett resultat av det med en enhet, till 105,7.

Konfidensnivån förstärks något bland företagen i de minst centrala delarna av länet. Detta ska dock ses mot bakgrund av det kraftiga fall som uppmättes bland de icke-centralt belägna företagen under föregående kvartal.

Sysselsättning

Företagen i Stockholm drar ned på nyanställningarna under första kvartalet 2016. Nivå lever inte upp till de förväntningar om jobbtillväxt som företagen gav uttryck för under föregående kvartal, men är likväl över det historiska genomsnittet.

I linje med nedrevideringen av utfallet för antalet anställda skruvar företagen ned sina förväntningar om antalet anställda framöver. Nettotalet sjunker från 22 till 12.

Stockholm har länge lidit av en generell arbetskraftsbrist. Dessutom har arbetskraftsbristen påtagligt förvärrats under senare år. Under första kvartalet mildras arbetskraftsbristen något, men det är fortfarande så arbetskraftsbristen bland företagen i Stockholm inte varit så allvarlig sedan finanskrisens 2008 som nu.

Privata tjänstenäringar (61%)


Handel (19%)


Bygg (10%)


Tillverkning (10%)


De flesta stockholmare som jobbar i näringslivet har sin anställning inom de privata tjänstenäringarna. På andra plats kommer handeln, där omkring var femte anställd stockholmare jobbar. Var tionde stockholmare jobbar inom bygg och en lika hög andel är anställda inom tillverkningsindustrin.

Sammansättningen utgör en stor skillnad jämfört med tidigare. För femton år sedan var betydligt fler, drygt en tredjedel, anställda inom tillverkningsindustrin. Ungefär lika många var sysselsatta inom handeln medan endast en femtedel var anställda inom de privata tjänstenäringarna. Sysselsättningen inom de privata tjänstenäringarna har sålunda växt betydligt, medan allt färre är anställda inom tillverkning och handel. Andelen stockholmare som har sin anställning inom tillverkning har fallit mest. Sysselsättningen inom bygg har ökat något under de senaste femton åren, från sju procent 2010 till tio procent i dag.

Uppdragsverksamheten

7

6

50

4

3

2

1

0

Q2
2012

hide 5 33 hide hide hide 1
Q3
2012

hide hide 11 hide hide 14 hide
Q4
2012

hide hide hide hide hide hide hide
Q1
2013

hide hide hide hide hide hide hide
Q2
2013

hide hide hide hide hide 13 hide
Q3
2013

hide hide 12 hide 0 17 hide
Q4
2013

hide hide hide hide hide 13 hide
Q1
2014

2 hide 26 2 15 11 0
Q2
2014

7 26 45 7 20 27 4
Q3
2014

5 4 56 5 42 23 10
Q4
2014

hide 13 hide hide 25 hide 3
Q1
2015

13 28 10 hide 52 15 hide
Q2
2015

19 66 hide hide 12 20 hide
Q3
2015

34 hide hide hide 21 27 hide
Q4
2015

18 21 28 hide 31 15 hide
Q1
2016

13 1 23 4 37 15 hide

1

2

3

4

-50

6

7

Q2
2012

- 36 hide hide 36 4 6 hide
Q3
2012

- 44 5 hide 44 3 hide hide
Q4
2012

- 29 38 42 29 30 6 hide
Q1
2013

- 26 31 3 26 25 10 30
Q2
2013

- 10 46 20 10 27 hide 36
Q3
2013

- 34 29 hide 34 hide hide 16
Q4
2013

- 19 45 43 19 13 hide 16
Q1
2014

- hide 4 hide hide hide hide hide
Q2
2014

- hide hide hide hide hide hide hide
Q3
2014

- hide hide hide hide hide hide hide
Q4
2014

- 14 hide 2 14 hide 1 hide
Q1
2015

- hide hide hide 1 hide hide 6
Q2
2015

- hide hide 37 29 hide hide 3
Q3
2015

- hide 2 7 20 hide hide 3
Q4
2015

- hide hide hide 20 hide hide 5
Q1
2016

- hide hide hide hide hide hide 7

Faktiskt utfall


Förväntat utfall

*) Nettotal för jobben är skillnaden mellan andelen företag som svarar positivt respektive negativt på frågan om antalet anställda har ökat eller minskat. Om till exempel 40 procent av företagen inom byggbranschen svarar att antalet anställda har ökat och 10 procent att antalet anställda minskat (50 procent att antalet anställda är oförändrat) så blir nettotalet 30 (40-10=30).

Uppdrags- verksamheten

Byggindustrin

Tillverknings- industrin

Datakonsulter och dataservice

Motorfordon

Livsmedel

Försäkrings- och finansbolag

Branscher

Näringslivet i Stockholm backar på bred front. Majoriteten av viktiga delsektorer avger dystrare signaler. Dessutom försämras läget i flera nyckelsektorer. Överlag är läget något bättre än det historiska genomsnittet, men konfidensindikatorn inom flera branscher justeras ned.

120

100

80

60

40

20

60

Q2
2015

100.7 106.0 93.2 99.1 108.4 111.4 96.9
Q3
2015

99.6 106.8 119.1 94.9 106.8 111.4 84.5
Q4
2015

98.1 105.1 131.5 94.9 104.6 111.3 112.1
Q1
2016

99.3 100.2 100.2 101.7 100.2 106.6 85.5

Konfidensindikatorn för företag med uppdragsverksamhet stärks på marginalen. Nivån är i linje med det historiska genomsnittet.

Under första kvartalet accentueras de dystrare tongångarna inom byggbranschen och konfidensindikatorn försvagas med betydande 4,4 enheter. Nivån hamnar på 100,2, vilket innebär att läget nu inte är bättre än det historiska snittet. Detta trots ett betydande byggbehov i huvudstadsregionen.

Efter att ha avslutat 2015 i dur backar tillverkningsindustrin till en nivå i linje med det historiska genomsnittet. Konfidensindikatorn för Stockholms tillverkningsföretag är nu 100,2.

Databranschens konjunkturindikator stärks med närmare sex enheter och klättrar därmed upp till en nivå som för första gången sedan slutet av 2013 är starkare än normalt.

För motorfordonshandeln backar konfidensindikatorn med drygt fyra enheter under första kvartalet 2016. Därmed faller konfidensindikatorn för motorfordonshandeln ned på en normalnivå.

För livsmedelshandeln backar konfidensindikatorn med drygt fyra enheter. Livsmedelshandeln bibehåller en nivå som är över det historiska genomsnittet.

Finans- och försäkringsbranschen möter en sviknande konjunktur och konfidensindikatorn faller påtagligt under första kvartalet 2016.

*) Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt, 101,1-110 starkare än normalt, 99-101 ungefär normalt, 90-98,9 svagare än normalt, under 90 mycket svagare än normalt.

Hushåll

Hushållens långvariga pessimism håller inte bara i sig utan förvärras under årets första kvartal. Konfidensindikatorn för hushållen i Stockholm faller med 3,5 enheter, till 94, från en redan låg nivå. Nivån är den lägsta på fyra år och indikerar en stämning bland hushållen som är klart dystrare än normalt. Den försiktiga ljusning som hushållen gav uttryck för under tredje kvartalet 2015 avbröts under fjolårets sista kvartal. Den tydliga försvagning som noteras under första kvartalet 2016 markerar en nedåtgående trend bland Stockholmshushållens syn på ekonomin. Inte sedan 2012 har hushållen i Stockholm varit så dystra som nu.

Hur är Ditt hushålls ekonomiska situation för närvarande jämfört med för 12 månader sedan? Är den...?

Mycket bättre (2.97%)


Något bättre (19.96%)


Ungefär lika (68.71%)


Något sämre (6.56%)


Mycket sämre (1.20%)


Vet ej (0.60%)


Hur tror Du att Ditt hushålls ekonomiska situation är om 12 månader? Är den..?

Mycket bättre (1.77%)


Något bättre (20.39%)


Ungefär lika (65.66%)


Något sämre (8.49%)


Mycket sämre (0.60%)


Vet ej (3.10%)


Hur tycker Du att den ekonomiska situationen är i Sverige för närvarande jämfört med för 12 månader sedan? Är den...?

Mycket bättre (1.90%)


Något bättre (15.73%)


Ungefär lika (45.90%)


Något sämre (21.53%)


Mycket sämre (7.73%)


Vet ej (7.20%)


Hur tror Du att den ekonomiska situationen är i Sverige om 12 månader? Är den...?

Mycket bättre (0.60%)


Något bättre (13.93%)


Ungefär lika (40.35%)


Något sämre (27.82%)


Mycket sämre (6.46%)


Vet ej (10.83%)


Hur tror Du att arbetslösheten kommer att utvecklas under de närmaste 12 månaderna? Kommer den att...?

Öka mycket (8.25%)


Öka något (40.11%)


Vara ungefär som nu (30.03%)


Minska något (16.27%)


Minska mycket (0.60%)


Vet ej (4.74%)


Tycker Du att det i dagsläget är fördelaktigt för folk i allmänhet att göra stora inköp, som exempelvis möbler, tvättmaskiner, TV osv.?

Hur mycket pengar tror Du att Ditt hushåll kommer att använda till inköp av sådana kapitalvaror under de närmaste 12 månaderna jämfört med de senaste 12 månaderna? Blir det...?

Mycket mer (3.60%)


Något mer (24.19%)


Ungefär lika mycket (44.62%)


Något mindre (17.39%)


Mycket mindre (5.43%)


Vet ej (4.77%)


Mot bakgrund av det allmänna ekonomiska läget, hur tycker Du att det är att spara för närvarande? Som sparande räknas även minskning av eventuella lån. Är det...?

Mycket fördelaktigt (7.17%)


Något fördelaktigt (24.21%)


Varken eller (19.74%)


Ganska ofördelaktigt (30.78%)


Mycket ofördelaktigt (12.70%)


Vet ej (5.40%)


Hur troligt är det att Ditt hushåll kommer att kunna spara något under de närmaste 12 månaderna? Som sparande räknas även minskning av eventuella lån. Är det...?

Vilket av följande påståenden beskriver bäst Ditt hushålls nuvarande ekonomiska situation?

Vi sparar mycket (45.40%)


Vi sparar något (13.81%)


Vi går ungefär jämnt upp (33.89%)


Vi skuldsätter oss och/eller utnyttjar sparade medel i begränsad utsträckning (2.37%)


Vi skuldsätter oss och/eller utnyttjar sparade medel i stor utsträckning (0.00%)


Vet ej (4.54%)


Hur troligt är det att Ditt hushåll köper eller byter bil under de närmaste 12 månaderna åren?

Kommer Ditt hushåll att bygga eller köpa ett hus eller en lägenhet inom de närmaste 12 månaderna? (Det kan vara avsett som permanent bostad eller fritidshus. Det kan också vara avsett för uthyrning)

Hur troligt är det att Ditt hushåll kommer att använda någon större summa pengar för förbättringar av bostaden/fritidshuset under de närmaste 12 månaderna? Är det...?

Ladda ner PDF:en här
Stockholms Handelskammare 2016-nr 1.pdf