Stockholmsbarometern försvagas under kvartalet 2016. Från en period av stark tillväxt faller barometern ned till en normalnivå.

Näringslivet skruvar ned men byggbranschen tar revansch. Handeln är dock den bransch som fortsatt går bäst överlag.

Anställningarna ökar men det gör även arbetskraftsbristen. Fler Stockholmsföretag, särskilt inom databranschen, har svårare att hitta arbetskraft och det hämmar tillväxten.

Stockholm är Sveriges jobb- och tillväxtmotor. Utvecklingen i huvudstadsekonomin påverkar hela landet och påverkar därför hela Sveriges välstånd. Stockholm står för närmare 30 procent av Sveriges varuexport.

Stockholms hushåll har under flera kvartal avgett alltmer negativa tongångar. Även om stämningsläget bland huvudstadsregionens hushåll under andra kvartalet 2016 stärks konfidensindikatorn med 3,8 enheter så är läget alltjämt negativt. Hushållens konfidensnivå är klart svagare än normalt.

Att Stockholmsbarometern försvagas under årets andra kvartal beror på ett dystrare stämningsläge i huvudstadsregionens näringsliv. Konfidensindikatorn för näringslivet försvagas med 2,3 enheter. Trots nedgången pekar barometerindikatorn på en något starkare konjunktur än normalt för Stockholms näringsliv.


Under andra kvartalet 2016 sker en viss förändring i det att hushållen i länets centrala delar rapporterar om en ljusning. Konfidensindikatorn för dessa centralt belägna hushåll stärks med hela sju enheter. Det är första gången på två år som de centralt belägna hushållen anser att läget i Stockholmsekonomin är bättre än normalt.

För hushåll utanför de centrala delarna av Stockholms län håller den dystra bilden inte bara i sig utan förvärras under årets andra kvartal. Konfidensindikatorn för hushållen i de halvcentrala delarna faller med drygt två enheter, till 91,8, från en redan låg nivå.

För de minst centralt belägna hushållen sjunker konfidensindikatorn till 96,5. Med andra ord är hushållen utanför länets centrala delar nedstämda och uppger att den ekonomiska situationen är mycket svagare än normalt.

En bidragande orsak till det svagare läget överlag är den påtagliga försvagningen för företag i de minst centrala delarna av Stockholms län. I de centrala delarna faller konfidensindikatorn med ett par enheter, till 101,6, vilket endast är marginellt starkare än normalt.

Försvagningen av konfidensnivån bland företagen i de halvcentrala delarna av länet liten, -0,6 enheter, vilket innebär att det är företagen i Stockholms halvcentrala delar som nu har mest vind i sina segel.

Konfidensindikatorn för näringslivet i de minst cetrala delarna sjunker med närmare 4,5 enheter ned till 99,8. Det är ett betydande fall, vilket resulterar i att det inom Stockholms näringsliv endast är företag i de minst centrala delarna vilka möter en ekonomi som inte är starkare än normalt.

Sysselsättning

Allt fler företag i Stockholm anger att anställningarna ökar under andra kvartalet 2016. Nettotalet för antalet anställda, det vill säga skillnaden mellan andelen företag som ökar antalet anställda och andelen som reducerar anställningar, klättrar med fyra enheter till 12. Det är en återhämtning från föregående kvartals nedgång och innebär en återgång till genomsnittet för jobbtillväxten under det senaste året.

I kontrast till den högre jobbtillväxten skruvar Stockholmsföretagen ned sina förväntningar om antalet anställda framöver. Nettotalet om det förväntade antalet anställda sjunker från 13 till sju.

Stockholm har länge lidit av en generell arbetskraftsbrist. Dessutom har arbetskraftsbristen påtagligt förvärrats under senare år. Under andra kvartalet 2016 förvärras arbetskraftsbristen ytterligare något. Arbetskraftsbristen bland företagen i Stockholm ligger fortsatt på mycket höga nivåer.

Privata tjänstenäringar (61%)


Handel (19%)


Bygg (10%)


Tillverkning (10%)


De flesta stockholmare som jobbar i näringslivet har sin anställning inom de privata tjänstenäringarna. På andra plats kommer handeln, där omkring var femte anställd stockholmare jobbar. Var tionde stockholmare jobbar inom bygg och en lika hög andel är anställda inom tillverkningsindustrin.

Sammansättningen utgör en stor skillnad jämfört med tidigare. För femton år sedan var betydligt fler, drygt en tredjedel, anställda inom tillverkningsindustrin. Ungefär lika många var sysselsatta inom handeln medan endast en femtedel var anställda inom de privata tjänstenäringarna. Sysselsättningen inom de privata tjänstenäringarna har sålunda växt betydligt, medan allt färre är anställda inom tillverkning och handel. Andelen stockholmare som har sin anställning inom tillverkning har fallit mest. Sysselsättningen inom bygg har ökat något under de senaste femton åren, från sju procent 2010 till tio procent i dag.

Uppdragsverksamheten

7

6

50

4

3

2

1

0

Q3
2012

hide hide 11 hide hide 14 hide
Q4
2012

hide hide hide hide hide hide hide
Q1
2013

hide hide hide hide hide hide hide
Q2
2013

hide hide hide hide hide 13 hide
Q3
2013

hide hide 12 hide 0 17 hide
Q4
2013

hide hide hide hide hide 13 hide
Q1
2014

2 hide 26 2 15 11 0
Q2
2014

7 26 45 7 20 27 4
Q3
2014

5 4 56 5 42 23 10
Q4
2014

hide 13 hide hide 25 hide 3
Q1
2015

13 28 10 hide 52 15 hide
Q2
2015

19 66 hide hide 12 20 hide
Q3
2015

34 hide hide hide 21 27 hide
Q4
2015

18 21 28 hide 31 15 hide
Q1
2016

13 1 23 4 37 15 hide
Q2
2016

30 hide 9 8 73 28 12

1

2

3

4

-50

6

7

Q3
2012

- 44 5 hide 44 3 hide hide
Q4
2012

- 29 38 42 29 30 6 hide
Q1
2013

- 26 31 3 26 25 10 30
Q2
2013

- 10 46 20 10 27 hide 36
Q3
2013

- 34 29 hide 34 hide hide 16
Q4
2013

- 19 45 43 19 13 hide 16
Q1
2014

- hide 4 hide hide hide hide hide
Q2
2014

- hide hide hide hide hide hide hide
Q3
2014

- hide hide hide hide hide hide hide
Q4
2014

- 14 hide 2 14 hide 1 hide
Q1
2015

- hide hide hide 1 hide hide 6
Q2
2015

- hide hide 37 29 hide hide 3
Q3
2015

- hide 2 7 20 hide hide 3
Q4
2015

- hide hide hide 20 hide hide 5
Q1
2016

- hide hide hide hide hide hide 7
Q2
2016

- hide 3 hide hide hide hide hide

Faktiskt utfall


Förväntat utfall

*) Nettotal för jobben är skillnaden mellan andelen företag som svarar positivt respektive negativt på frågan om antalet anställda har ökat eller minskat. Om till exempel 40 procent av företagen inom byggbranschen svarar att antalet anställda har ökat och 10 procent att antalet anställda minskat (50 procent att antalet anställda är oförändrat) så blir nettotalet 30 (40-10=30).

Uppdrags- verksamheten

Byggindustrin

Tillverknings- industrin

Datakonsulter och dataservice

Motorfordon

Livsmedel

Försäkrings- och finansbolag

Branscher

Det trendbrott hos huvudstadsregionens företag som noterades under årets första kvartal bekräftas under andra kvartalet 2016. Konfidensindikatorn för näringslivet försvagas med 2,3 enheter. Trots nedgången pekar barometerindikatorn på en något starkare konjunktur än normalt för Stockholms näringsliv. Däremot tycks den positiva trend som huvudstadsregionens näringsliv befunnit sig på under de senaste tre åren vara bruten.

120

100

80

60

40

20

60

Q3
2015

99.6 106.8 119.1 94.9 106.8 111.4 84.5
Q4
2015

98.1 105.1 131.5 94.9 104.6 111.3 112.1
Q1
2016

99.3 100.2 100.2 101.7 100.2 106.6 85.5
Q2
2016

103.1 103.9 88.6 103.2 102.7 108.7 87.0

Det går bättre för Stockholmsföretagen med uppdragsverksamhet. Delbranschens konfidensindikator förstärks under andra kvartalet 2016 med 3,6 enheter, vilket innebär att läget är bättre än normalt.

Under andra kvartalet förbättras stämningsläget i Stockholms byggbransch och konfidensindikatorn stärks med närmare tre enheter, vilket signalerar en situation som är starkare än normalt.

Efter att ha avslutat 2015 i dur backade tillverkningsindustrin under föregående kvartal till en nivå i linje med det historiska genomsnittet. Under andra kvartalet fortsätter Stockholms tillverkningsföretag att meddela om dystrare tider och konfidensindikatorn faller till en nivå som är klart svagare än normalt.

Det går bättre för Stockholms databransch som flyttar fram positionerna under andra kvartalet och hamnar på en nivå som är starkare än normalt. Databranschens förstärkning sker dessutom ovanpå en redan tydlig förbättring under föregående kvartal.

Motorfordonshandeln går framåt under andra kvartalet. Konfidensindikatorn stärks med närmare en enhet och läget är bättre än normalt.

Livsmedelshandeln i huvudstadsregionen växer och konfidensindikatorn stärsk med ytterligare ett par enheter. Läget är nu klart bättre än normalt.

De privata tjänstenäringarna fortsätter att försvagas under andra kvartalet 2016. Branschen ser ut att fastna i ett normalläge. Läget för finansbranschen stabiliseras efter att ha fallit kraftigt under föregående kvartal. Situationen är dyster och finansbranschens konfidensindikator är mycket svagare än normalt.

*) Över 110 indikerar ett mycket starkare läge än normalt, 101,1-110 starkare än normalt, 99-101 ungefär normalt, 90-98,9 svagare än normalt, under 90 mycket svagare än normalt.

Hushåll

Hushållens långvariga pessimism har varit genomgående i stora delar av Stockholm. Hushållen har länge tecknat en allt mörkare bild av ekonomin. Under andra kvartalet 2016 sker en viss förändring i det att hushållen i länets centrala delar rapporterar om en ljusning. Konfidensindikatorn för dessa centralt belägna hushåll stärks med hela sju enheter. Det är första gången på två år som de centralt belägna hushållen anser att läget i Stockholmsekonomin är bättre än normalt.

Hur är Ditt hushålls ekonomiska situation för närvarande jämfört med för 12 månader sedan? Är den...?

Mycket bättre


Något bättre


Ungefär lika


Något sämre


Mycket sämre


Vet ej


Hur tror Du att Ditt hushålls ekonomiska situation är om 12 månader? Är den..?

Mycket bättre


Något bättre


Ungefär lika


Något sämre


Mycket sämre


Vet ej


Hur tycker Du att den ekonomiska situationen är i Sverige för närvarande jämfört med för 12 månader sedan? Är den...?

Mycket bättre


Något bättre


Ungefär lika


Något sämre


Mycket sämre


Vet ej


Hur tror Du att den ekonomiska situationen är i Sverige om 12 månader? Är den...?

Mycket bättre


Något bättre


Ungefär lika


Något sämre


Mycket sämre


Vet ej


Hur tror Du att arbetslösheten kommer att utvecklas under de närmaste 12 månaderna? Kommer den att...?

Öka mycket


Öka något


Vara ungefär som nu


Minska något


Minska mycket


Vet ej


Tycker Du att det i dagsläget är fördelaktigt för folk i allmänhet att göra stora inköp, som exempelvis möbler, tvättmaskiner, TV osv.?

Hur mycket pengar tror Du att Ditt hushåll kommer att använda till inköp av sådana kapitalvaror under de närmaste 12 månaderna jämfört med de senaste 12 månaderna? Blir det...?

Mycket mer


Något mer


Ungefär lika mycket


Något mindre


Mycket mindre


Vet ej


Mot bakgrund av det allmänna ekonomiska läget, hur tycker Du att det är att spara för närvarande? Som sparande räknas även minskning av eventuella lån. Är det...?

Mycket fördelaktigt


Något fördelaktigt


Varken eller


Ganska ofördelaktigt


Mycket ofördelaktigt


Vet ej


Hur troligt är det att Ditt hushåll kommer att kunna spara något under de närmaste 12 månaderna? Som sparande räknas även minskning av eventuella lån. Är det...?

Vilket av följande påståenden beskriver bäst Ditt hushålls nuvarande ekonomiska situation?

Vi sparar mycket


Vi sparar något


Vi går ungefär jämnt upp


Vi skuldsätter oss och/eller utnyttjar sparade medel i begränsad utsträckning


Vi skuldsätter oss och/eller utnyttjar sparade medel i stor utsträckning


Vet ej


Hur troligt är det att Ditt hushåll köper eller byter bil under de närmaste 12 månaderna åren?

Kommer Ditt hushåll att bygga eller köpa ett hus eller en lägenhet inom de närmaste 12 månaderna? (Det kan vara avsett som permanent bostad eller fritidshus. Det kan också vara avsett för uthyrning)

Hur troligt är det att Ditt hushåll kommer att använda någon större summa pengar för förbättringar av bostaden/fritidshuset under de närmaste 12 månaderna? Är det...?

Ladda ner PDF:en här
Stockholms Handelskammare 2016-nr 1.pdf